Mattias Blennows (KTH, teoretisk fysik) föredrag höll publikens uppmärksam och koncentrerad hela kvällen. Ämnet ligger i vetenskapens framkant och utgår från materiens allra minsta byggstenar: kvarkarna, leptonerna och bosonerna.
Foto Gunnar Lövsund
Den mörka materien bär tydligen upp 27 % av Universums massa, medan atomerna bara svarar för 5 % (de resterande 68 % brukar tills vidare kallas ”mörk energi”). MM ger sig till känna t.ex. därigenom att galaxer i många fall roterar snabbare än vad de borde med hänsyn till den totala stjärnmassan och kan vara ett överskott som skapats när densiteten i det tidiga Universum strax efter tidpunkt 0 sjunkit så mycket att MM:s reaktioner med andra partiklar inte längre blev möjliga. Föreläsaren skisserade några metoder, direkta och indirekta, för att kunna påvisa mörk materia, bl.a. med användning av partikelacceleratorer eller t.o.m. med hela jordklotet som probe.
Universum är tydligen helt genomströmmat av neutriner (finns tre typer). Vår sol levererar, bara den, 65 miljarder neutriner per cm2 och sekund till Jorden. Fiffiga experiment med sofistikerade mätmetoder har visat på en neutrino-massa omkring 1 eV/c2, att jämföras med t.ex. elektronens 511 keV/c2. Det mesta av neutrinoflödet går rätt genom
både oss och Jorden men det kan ändå fås att växelverka till någon del med materia. Det visar imponerande storskaliga experiment, bl.a. i tankar med superrent vatten i underjordiska rum (Super-Kamiokande i Japan), där man får räkna in neutrinerna en och en under flera års väntan.
Text: Bertil Forslund