2021-10-11 Workshop om PHD2

Håkan Lundberg ledde ett samtal om autoguidningsprogrammet PHD2 och några åtminstone för mig okända funktioner i programmet. För de oinvigda så används PHD2 för att se till att teleskopmonteringen hålls stabilt inriktad mot en guidestjärna under den tid en långtidsexponering pågår. Ur de loggfiler som skapas i PHD2 går det att utläsa mycket om den använda monteringens fel och brister. Bl. a. storlek på det periodiska felet beroende på kugghjul i monteringen eller backlash. Håkan nämnde att backlash-fel kan man glömma om man guidar med rätt fart (0,5 till 0,85 gånger RA-drivningen). Med programmet PHD2 Log Viewer kan man göra frekvensanalys och få statistik ur de loggade kurvorna.

En intressant funktion i PHD2 är möjligheten till multistar guiding. Genom att guida på flera stjärnor minskar inverkan av seeingen.

Jag upplevde det som att en helt ny värld inom guidning öppnade sig. Tyvärr var vi bara 3 initierade deltagare i workshopen. Några nya medlemmar lyssnade också.

Text: Gunnar Lövsund

2021-09-25 Astronomins Dag Och Natt

Varje år deltar STAR i likhet med många andra astronomiföreningar, institutioner i detta evenemang som koordineras av Svenska Astronomiska Sällskapet. STAR höll öppet hus och bjöd på kortare föredrag om astronomi och visning med vårt teleskop i Magnethuset. Tony Saers ansvarade för vårt deltagande och berättade med stor entusiasm till vår bildserie. I kupolen fick besökarna titta genom teleskopet på Jupiter, Saturnus och månen då det för ovanlighetens skull var stjärnklart. På gården hölls en konsert som stundtals gjorde det svårt att berätta om observatoriet för gästerna. Antalet besökare var mindre än vanligt, kanske beroende på corona-pandemin.

Text: Gunnar Lövsund

2021-08-29 STELLA nummer 2 2021

Nytt nummer av STELLA skickas ut i veckan. Det finns även att läsa på hemsidan (nya nummer av tidningen endast för medlemmar).

  STELLA nummer 2 2021

Den partiella solförmörkelsen 10 juni.
Foto: Bengt Rutersten

Innehåll i nr 2 – 2021

  • Hänt i STAR
  • Quiz
  • Grundläggande astronomi: Månen
  • Solförmörkelsen 2021-06-10
  • Tidsekvationen
  • Korsord

2021-05-03 Astrofototräff

Vi var 11 deltagare på STARs digitala astrofototräff via Zoom. 3 personer visade sina bilder, vilket är färre än vanligt, men det kan bero på de usla väderförhållandena sedan förra träffen i november 2020. Bernt Balkh visade oss bilder på solen, månen samt månens kratrar och hav. Han hade även bilder tagna med en GoPro-kamera, bl.a. på Jupiter och månen. En snygg vy över stan från Riddarholmen fick vi också njuta av.

Bengt Rutersten hade tagit många fina bilder med H-alfa och OIII-filter i det röda spektrumet. Vi såg Crescentnebulosan, Sadrnebulosan, Pelikannebulosan bl.a. Plejadernas möte med Mars var dokumenterat samt novan i Cassiopeja i våras. Bengt hade också med en bild på sin utrustning, vilket alltid är trevligt att få se.

Sist visade vår nya medlem Pekka Hautala några av sina bilder. Här fick vi se månen med detaljer, solen, Orion och M5. Vi visades även bilder på hans teleskop samt montering. Pekka håller på att lära sig att astrofotografera digitalt och hela den stora värld som innehåller darks, flats och stacking. Vi pratade lite om vilka program som är behjälpliga i detta arbete.

Text: Katarina Art

2021-04-26 Kosmologi för nybörjare

15 STAR-medlemmar deltog i detta digitala ZOOM-föredrag som hölls av Anton Vannesjö. Vi hade kanske hoppats på flera åhörare till detta intressanta föredrag. Anton hade lagt upp föredraget på ett mycket pedagogiskt sätt så att alla skulle förstå vad kosmologi handlar om. Kosmologi kan beskrivas som det vetenskapliga studiet inom astronomin och fysiken av universums uppkomst och utveckling och dess storskaliga struktur. Anton började med att definiera grundläggande begrepp inom astronomi och kosmologi. T.ex. vad är gravitation, acceleration, ljus, ljusavstånd=tid. Många amatörastronomer vet nog att ett ljusår är den sträcka ljuset kan färdas på ett år och att det är 4,2 ljusår till närmaste stjärna (Proxima Centauri). Vidare berättade Anton om stjärnors utveckling från födelse till död. Mot slutet av sin levnad kan en tung röd jättestjärna bli en liten neutronstjärna med oerhört tät massa eller en ännu tyngre stjärna bli ett svart hål med sådan täthet att en massa av sockerbits storlek kan väga 1 miljard ton. Där inte ens ljuset kan ta sig ut.

Efter det grundläggande bjöd Anton på en hisnande resa bland universums strukturer, från vårt solsystem via galaxer, galaxhopar, lokala galaxhopar, superhopar till lokala galaxkluster. Några av bilderna från föredraget visas här nedan.

Denna bild (Hubble Ultra Deep Field) togs av Hubbleteleskopet under sammanlagt 11 hela dygn och visar i princip inget annat än galaxer. Galaxer kan innehålla miljoner eller miljarder stjärnor.
Vårt solsystem med solen t.v. och planeterna. Storlekarna och avstånden är skalenliga. Under planeterna visas avstånden från jorden mätt i ljusminuter/ljustimmar vid en viss tidpunkt.
Vårt solsystem tillhör vår galax Vintergatan. Så här föreställer sig forskarna att Vintergatan ser ut om man skulle kunna se den från ovan. Det är en s.k. stavspiralgalax med 200 – 400 miljarder stjärnor.
Vår galax Vintergatan (Milky Way Galaxy) till höger. I den lokala galaxhopen ingår många galaxer varav de största är Andromeda-galaxen (M31) och Triangelgalaxen (M33). Avståndet från oss till M31 är runt 2,5 miljoner ljusår.
Den lokala superhopen i vilken den Lokala galaxhopen ingår benämns även Virgosuperhopen eftersom den är den dominerande galaxhopen. Superhopen innehåller c:a 100 galaxhopar med totalt runt 10 000 galaxer.
Den lokala superhopen ingår i den ännu större strukturen Det lokala superklustret.

Universum är verkligen ofattbart STORT.

Text: Gunnar Lövsund