Författare: webmaster Håkan

2014-11-05 Astrofotokurs (Del 4A)

webmaster Håkan

Bildbehandling (första delen)

Denna del tog upp behandling av astrobilder. Kursen leddes av Bengt Rutersten med lite hjälp från Håkan Lundberg som hade med sig en liten dator-box med många program installerade. Så kunde vi gå, igenom och göra demo av flera bildbehandlingsfunktioner. Ett 20-tal medlemmar deltog vid de tå kurstillfällena. I kursen användes nästan bara freeware, demo och gratisprogram såsom t.ex. Registax, Deep Sky Stacker (DSS) Irfanview och GIMP. Vi diskuterade dock även lite kring kommersiella program såsom bl. a. MaxIm DL, Pixlnsight, Nebulosity m.m.

Efter genomgång av vissa grundbegrepp avhandlades kalibrering och stackning av delbilder

  • Light-bilder
  • Dark-bilder
  • Flat-bilder
  • Bias-bilder

Och metoder hur dessa stackas: t.ex. medelvärde, median eller sigma-klipp. Även funktioner för justering och efterbehandling gicks igenom.

  • Ljusstyrka
  • Kontrast
  • Mättnad
  • Nivåer
  • Kurvor
  • Brusreducering
  • Lager
  • Masker
  • Filter
  • Oskarp mask
  • De-konvolvering

Demo gjordes med några olika fall och program

  • Planetstackning med Registax.
  • ”Deep Sky” stackning med Deep Sky Stacker (DSS).
  • Lagerteknik i GIMP for att ”mixa” två bilder med olika exponering.

2014-11-03 Horologium Mirabile Lundensae och andra konstur

webmaster Håkan

Karsten Jöred har återigen kommit och hållit ett intressant föredrag. Denna gång om de medeltida stora tornuren. Efter en kort inledning indelat i vatten-ur, torn-ur, astro-ur i katedraler och den medeltida världsbilden; sa fortsatte han att berätta om 1300-talets mekaniska ur som drevs med lod och som dessutom kunde slå tiden. Från engelska räkenskaper i Salisbury på 1300-talet står att man beställt urverk med kuggar och spindelgång. Dessa ur hade en gångnoggrannhet på ca 1 timmes fel per dygn. Galileo skissar på pendelur, där gångfelet nedbringats till bara några sekunder per dygn. De flesta större städer i Europa skaffade dessa ur. T.ex. Prag 1410, Lund 1380, Venedig, Bern (med excentrisk urtavlering), Ulm, München, Strasbourg 1352-54 (med sol, datum och månfas).

Astrolabier, med excentrisk ekliptika-cirkel (t.ex. uret i Lund) fanns från 600 till 1600—talet. Hipparkos tros vara en av upphovsmännen. Äldsta i dag kända astrolabiet är från 1000-talet. Astrolabiet bestod av en axel på vilken lösa roterande skivor (tympaner) anbringades tillsammans med linjalvisaren, även den vridbar. Beroende på var man befann sig nord-sydligt i länderna, så kunde man byta ut den tympan-skiva som passade för den latitud, på vilken man befann sig. Katedraluren i Besancon och Beauvais har ett flertal vridbara urtavleskivor. Vidare berättade Karsten att tornuren visade att man använde temporaltimmar. Temporaltimmar är timmar med olika längd och de varierar med olika årstider (finns på Lund-uret). Ett sentida byggt astrolabie-ur är det i Fjelie (år 1945) i Skåne och som även visar söndagsbokstav och gyllental.

Det intressanta föredraget av Karsten avslutades med publikens frågor om Antikytera-mekanismen, men det instrumentet är så komplicerat, att auditoriet gärna framöver, vill ha ytterligare kunskapsförmedlingar av Karsten Jöred.

Text: Gunnar Lövsund

2014-10-22 Astrofotokurs (Del 3B)

webmaster Håkan

Astrofotografering med dator (andra delen)

Den andra delen handlade om teleskopet och datorn. Har diskuterades den fysiska kopplingen via en RS232-adapter och ASCOM som programvara for att integrera datorn med utrustningen. Program för planetfotografering diskuterades och demonstrerades (Craterlet). Vilka hjälpmedel finns det för att planera och dokumentera sina fotosessioner? AstroPlanner demonstrerades som ett bra gratisalternativ som även kan rikta in teleskopet. Generell styrning och orientering av teleskop mot stjärnkarta via Cartes du Ciel blev demonstrerat. Dessutom visades ett specialiserat program för den månintresserade (Virtual Moon Atlas). Alla programmen kördes tillsammans med ASCOM teleskopsimulator.

Vi gick djupare i Autoguidningen med programmet PHD2 och kommenterade de olika inställningarna samt visade möjligheter att göra polaxeljustering. Även PHD2 kördes med den inbyggda simulatorn. Vi tittade även på analys av loggarna med PHDLab.

Text: Håkan Lundberg

2014-10-18 Astronomins dag och natt

webmaster Håkan

För tredje året i rad arrangerades denna manifestation för astronomin i Sverige. I Stockholm deltog Cosmonova, Universitetet på AlbaNova, Ericssons AstronomiFörening i Saltsjöbaden och inte minst STAR på Observatoriekullen. STARs ordförande Nippe Olsson inledde kvällens Öppet Hus med ett intressant föredrag (x2) med titeln Vårt Universum — och kanske lite rymd. Det gav sammantaget en bild av astronomin som vetenskap och hobby och det väldiga universum vi är en del av. Därefter var det meningen att publikum skulle få beskåda stjärnhimlen med vårt fina teleskop. Tyvärr gjorde den molntäckta och regntunga himlen att planerna gick om intet. Besökarna kunde i alla fall få diskutera med de STAR-medlemmar (10 st) som ställt upp i Magnethuset. Totalt kunde vi räkna in ett 70-tal besökare, så det var inte så illa ända. Vi hade också en tipspromenad i parken. Några hade faktiskt lyckats läsa och lösa frågorna i mörkret.

Text: Gunnar Lövsund

2014-10-15 Astrofotokurs (Del 3A)

webmaster Håkan

Astrofotografering med dator (första delen)

Detta kursavsnitt leddes av Håkan Lundberg och var uppdelat på två onsdagar.

Den första delen handlade om kameran och datorn. Vi gick igenom egenskaper hos olika kameratyper (web, DSLR, CCD) och deras lämplighet för olika fotografiobjekt samt valet mellan färg och svartvitt. Här tog vi upp kamerasensorns känslighet för olika färger och smalbandsfotografering. Olika bildformat blev diskuterade med en djupdykning i det astronomiinriktade FITS—formatet. Hur får man sina bilder skarpa nog? Skärpeinställning med och utan dator gicks igenom.

Vi fördjupade oss också i avancerad fototeori. Hur kan man beräkna den bästa upplösningen som man praktiskt kan ha på sin kamera och såg att det som begränsar i stort sett alltid är seeingen. Den optimala exponeringstiden fick vi fram som funktion av kamerans brus och hur mörk observationsplats vi har. Vi diskuterade också hur vi kan kalibrera våra bilder för att få sanna färger.

Text: Håkan Lundberg