Författare: webmaster Håkan

Kvällen bjöd på ett varierat innehåll. Andreas Frisk hade besökt Påskön och tagit sina första astrofoton med en kompaktkamera, Canon Ixus 110. Vi kunde gemensamt konstatera att visst går det att fota himlen med en sådan kamera, men att den har stora begränsningar jämfört med en systemkamera. Bengt Ruterstens bilder från Namibiaresan i september 2009 skämdes verkligen inte för sig. Men så var det ju fina förhållanden i mörkaste Afrika. Gunnar Lövsund var också med i Namibia och visade bilder på i stort sett samma objekt som Bengt, men med annan bildbehandling. Göte Flodqvist och Björn Gimle resonerade runt en bild från Härjedalen med 3 parallella satellitspår. Hans-Erik Andersson avslutade kvällen med att visa att fortfarande går att ta astrofoton med en analog kamera laddad med positiv färgfilm. Fast han hade förstås digitaliserat pappersbilderna via en scanner.

Kvällen den 16:e november var vikt åt årets långa solförmörkelse den 21:a juli. Göte Flodqvist och Bengt Rutersten berättade om sina upplevelser i trakten av Shanghai i Kina. Vädret var dock inte nådigt. I stället för strålande sol på förmörkelsedagen fick man strilande regn. Själva Kinaresan som de gjorde med olika researrangörer hade dock varit lyckad som tur var.

Peter Mattisson kunde i alla fall berätta om sin tur med vädret ombord på ett kryssningsfartyg sydost om Japan. Han och de andra ombord hade tagit många fina bilder på förmörkelsen. I STELLA nummer 3 2009 kan du läsa mer om Peters resa.

Text och foto: Gunnar Lövsund

Föredrag av A. Brandeker

Den 26:e oktober höll STAR-medlemmen och yrkesastronomen Alexis Brandeker ett föredrag i Magnethuset betitlat ”Unga stjärnors liv och deras förhållanden”. Det handlade inte om popstjärnors skandalösa liv, men riktiga stjärnors liv kan också vara våldsamt. De frågeställningar som behandlades var följande:

•  Nybildas stjärnor?
• Var sker nybildning av stjärnor?
• Hur sker nybildningen?
• Vilka är relationerna mellan nybildade stjärnor?

Visst nybildas stjärnor. Det sker huvudsakligen i galaxarmar (täthet 106 molekyler/m³) och i enorma interstellära stoftmoln med en täthet på 1011 molekyler/ m³. I stoftmolnen klumpar stoftet ihop sig till skivor — insamlingsskivor — som roterar. Till slut blir massan så stor att en gravitationell kollaps sker. Blir då tryck och temperatur tillräckligt stora startas kärnreaktioner där väte omvandlas till helium.

Alexis visade en intressant datorsimulering över förloppet, som kan ta hundratusentals år. De flesta nya stjärnor är små, jämförbara med solens storlek. Endast några få blir riktigt stora. I regel bildas två eller flera stjärnor samtidigt i samma område och kan då bli dubbel- eller multipelstjärnsystem.

Alexis förklarade att stjärnornas utveckling kan illustreras i HR-diagrammet (HR = Hertzsprung-Russel). Livslängden för en stjärna beror på dess massa. Ju större massa desto kortare livslängd.

Runt nya stjärnor finns ofta en ring eller skiva av stoft som blivit över från stjärnbildningen. Här kan det bildas planeter. Hittills har man funnit 374 exoplaneter, dvs planeter runt andra stjärnor än var sol. Dessa är då stora som Jupiter eller större. Än så länge räcker våra instrument inte till för att kunna se så små planeter som jorden. En fundering man kan ha är hur eventuellt liv på en exoplanet påverkas om planeten befinner sig i ett dubbelstjärnsystem. Är det negativt eller positivt?

Text och f0t0: Åke Karlsson, Gunnar Lövsund

I år var det synd om alla STAR medlemmar som inte var med på Vårfesten den 25 maj. Vädrets makter var nämligen med oss så vi satt ute, några i bara skjortärmarna. Grillen glödde ivrigare än vanligt och grillade korvar på löpande band. Det långa bordet var fyllt till brädden av mat och kring det trängdes glada STARar som åt med en glupande aptit. Humöret var det inte något fel på för alla var som vanligt pratglada och pratade ofta och gärna i munnen på varandra. Björn Gimle hade gjort frågesporten och trots att jag inte vann tycker jag att den var mycket bra och utslagsgivande. För första gången under kvällen blev det tyst när hjärnorna veckades över namnet på rymdfärjan som ska lyfta upp Christer Fuglesang till rymdstationen i höst. Vinnare blev Ulf Larsson som i första pris fick äran nästa gång och delta i glädjen. Har ni tur kanske ni av att vara vinnare ända till nästa gång vi har en tävling. Alla som inte var med uppmanas att komma text Och lyckas ta ”äran” från Ulf och bära den till nästa tävling.

Text och foto: Nils-Erik Olsson

En återkommande punkt i STAR’s program, som alltid brukar vara trevlig, är astrofotokvällen och denna kväll var inget undantag. Det blev en mycket trivsam kväll där det bjöds på bildvisning och prat runt bilderna.

Kvällen började som vanligt med att Nils-Erik ”Nippe” Olsson gick runt och frågade vilka som hade material att visa. Till en början såg det som att det ”bara” var två medlemmar som hade material med sig for visning, nämligen Mats Ekberg och Bengt Rutersten. Men så visade det sig att Bengt Blockmar hade sin digitalkamera med sig och tack vara att STAR sedan något år tillbaka har en modern dator med minneskortsläsare kunde Bengt överföra bilderna från minneskortet till datorn så att vi övriga kunde ta del av dom.

Bengt Blockmar visade några bilder på STAR’s instrument ute i Saltsjöbaden och bilder från Värmlands Starparty där det bjöds på diverse bilder av olika instrument och mingel i anslutning till Statpartyt. Det smög sig också med fina naturbilder från Frykensjöarna där Bengt har sommarstuga. Slutligen så visade Bengt diverse bilder tagna vid olika evenemang under ”100 timmar astronomi”.

Mats Ekberg visade några bilder på djuprymdsobjekt, b1.a. en bild på M42 fotad genom teleskop med en enkel webkamera, en imponerande bild med tanke på den enkla tekniken. Sedan följde bilder på M57 och M27. M57 bestod av ca 100 stackade bilder och M27 av ca 400 stackade bilder. Fantastiskt vad den digitala tekniken erbjuda. Mats visade sedan en filmsekvens där han hade hoppats att få med norrsken. Något norrsken fastnade dock inte på filmen, men däremot en hel del flygplan som startade från Arlanda med tända strålkastare, vilket var mycket effektfullt eftersom filmen visades i hög hastighet. Till sist visade Mats några filmsekvenser på månen tagna med olika brännvidder, den sista filmsekvensen var tagen med 1000 mm brännvidd och då svischade ett flygplan förbi framför månen och efterlämnade sig två avgasstrimlor som sakta drev bort, en tjusig avslutning på filmvisningen.

Bengt Rutersten hade med sig bilder på Saturnus fotad med en webkamera genom sitt eget C11-telesk0p, brännvidden var ca 7 meter. Vidare hade Bengt fotat Venus faser, 1 bild per månad och när bilderna läggs bredvid varandra syns faserna tydligt. Kometen Lulin, som var på besök nyligen, hade Bengt också lyckats fånga på bild. Att vinkeln på Saturnus ringar ändrar sig från år till år känner väl dom flesta amatörastronomer till. Bengt hade tagit en bild av Saturnus varje år sedan 2004 och satt ihop bilderna, så att man tydligt kunde se vilken skillnad det är på ringarnas vinkel gentemot jorden.

Sist avslutade Bosse Zachrisson med några bilder från Valborgsmässoafton på en solpelare, dvs där ljuset från en lågt stående sol lyser rakt upp genom ett moln av iskristaller. Han hade också lyckats med ett par bilder av månen tagna på fri hand med en kompaktkamera hållen bakom okularet på klubbens teleskop i Magnethuset.

Text: Johan Olzén
Foto: Gunnar Lövsund/Bengt Rutersten