2015-11-30 Astrofotokväll

En astrofotokväll är för STARar vad julafton är för vanliga människor. Den senaste var inget undantag. Göte Flodqvist inledde och visade panoramabilder över himlavalvet från exotiska siter i Norrbotten, bl.a. med praktfulla norrskensflammor. Han hade också försökt fånga den senaste månförmörkelsen och påpassligt hittat en liten glugg i molnen, långvarig nog för en tagning.

Därpå presenterade tre STAR-fotografer; Katarina Riesel, Håkan Lundberg och Andreas Petterson högkvalitativa foton på galaxer och stjärnhopar men också stjärnfall, norrsken och senaste månförmörkelsen. Många tagningar var gjorda från fjärran och mörka platser som Småland, Hasseludden, Gran Canaria och Sydafrika.

Mats Ekberg lät sin videokamera, monterad på teleskop och styrd av datorn, filma delar av himlen under ”Perseid-veckan” i augusti. Det resulterade förstås i många tomma filmrutor, men också några spektakulära sekvenser som visar meteoriter dyka upp ur mörkret, vandra över filmduken och sluta som bloss.

Bengt Rutersten har som regel alltid nya astrofoton i bagaget. Denna afton fick vi, förutom en mix av bilder på djuprymdsobjekt fotograferade med olika teleskop och brännvidder, förvånas över ett norrsken fångat på bild från hans balkong i Farsta, Stockholm. Bengt hade också prickat in en ”stjärnförmörkelse” med sin 11” reflektor tidigare i år. En rätt så knepig uppgift får man tro eftersom det är en ljussvag asteroid som förmörkar en ljussvag stjärna under kort tid (några sekunder). Vi hoppas att Bengt återkommer med en utförlig redogörelse för experimentet i STELLA.

Text: Bertil Forslund och Nippe Olsson

2015-11-02 Utflykt till Saltis

Faktiskt kunde en utflykt genomföras trots lite tveksamma utsikter till en början. Vi var 14 personer som åkte ut till vårt Meridianpassagehus i Saltsjöbaden. Vädret blev så småningom ganska klart så vi kunde observera några objekt. Teleskopen därute är inte datorstyrda så det kan vara besvärligt att hitta det man vill titta på. Vi var för få som kunde hantera prylarna så det blev lång väntan för de övriga deltagarna. Här finns utrymme för bättre organisation!

2015-10-19 Mörk materia och neutriner

Mattias Blennows (KTH, teoretisk fysik) föredrag höll publikens uppmärksam och koncentrerad hela kvällen. Ämnet ligger i vetenskapens framkant och utgår från materiens allra minsta byggstenar: kvarkarna, leptonerna och bosonerna.

Mattias Blennow
Foto Gunnar Lövsund

Den mörka materien bär tydligen upp 27 % av Universums massa, medan atomerna bara svarar för 5 % (de resterande 68 % brukar tills vidare kallas ”mörk energi”). MM ger sig till känna t.ex. därigenom att galaxer i många fall roterar snabbare än vad de borde med hänsyn till den totala stjärnmassan och kan vara ett överskott som skapats när densiteten i det tidiga Universum strax efter tidpunkt 0 sjunkit så mycket att MM:s reaktioner med andra partiklar inte längre blev möjliga. Föreläsaren skisserade några metoder, direkta och indirekta, för att kunna påvisa mörk materia, bl.a. med användning av partikelacceleratorer eller t.o.m. med hela jordklotet som probe.

Universum är tydligen helt genomströmmat av neutriner (finns tre typer). Vår sol levererar, bara den, 65 miljarder neutriner per cm2 och sekund till Jorden. Fiffiga experiment med sofistikerade mätmetoder har visat på en neutrino-massa omkring 1 eV/c2, att jämföras med t.ex. elektronens 511 keV/c2. Det mesta av neutrinoflödet går rätt genom

både oss och Jorden men det kan ändå fås att växelverka till någon del med materia. Det visar imponerande storskaliga experiment, bl.a. i tankar med superrent vatten i underjordiska rum (Super-Kamiokande i Japan), där man får räkna in neutrinerna en och en under flera års väntan.

Text: Bertil Forslund

 

2015-10-12 Astrobilder – behandling

Bengt Ruterstens välstrukturerade föredrag drog som väntat fullt Magnethus. Ämnet är självklart hett för amatörastronomer i dag och många frågor ställdes från publiken, som besvarades av Bengt och andra närvarande experter. Inledningen blev en genomgång av fundamenta i ämnet, som vad är en Bayermatris och hur definieras dynamik, djup och färgrymd m.m. De vanligast förekommande bild- och video-formaten; RAW, JPEG, BMP, FITS, TIFF, AVI och PNG presenterades, att användas i DSLR-, CCD- eller web-kameror. Därefter gav föreläsaren stort utrymme åt beskrivning av ”stackning” och kalibrering, två procedurer som är särskilt användbara för astrofotografer. De möjliggör förbättring av signal/brus-förhållandet genom att ”bias” och ”dark” bilder subtraheras från varje foto, som sedan divideras med ”flat” bilder. Det sistnämnda för att kunna kompensera för vinjettering och eliminera fula fläckar, orsakade av dammkorn på optik och chip. Några program beskrevs också; både sådana som finns inbyggda i vissa DSLR-kameror med syfte att förbättra kontrast, ljusstyrka och mättnad, och andra som senare används i datorn vid bildbehandling för att ta bort ”störningar” eller framhäva önskade detaljer. Avslutningsvis demonstrerade Bengt två program, gratis nedladdningsbara från nätet: Deep Sky Stacker, avsett för stackning i första hand, och GIMP, för den efterföljande bildbehandlingen.

Text: Bertil Forslund

2015-09-28 Månförmörkelsen i morse

Kvällen var tänkt att vara en avrapportering av en fantastisk månförmörkelse från samma dags natt/morgon. Fantastiskt blev det ju tyvärr inte. I Stockholm hade det förstås varit mulet under begivelsen. Några hade sett lite av den partiella förmörkelsen innan molnen tätnade. På annan plats i tidningen hittar du  i alla fall några rapporter från STARar som varit på lyckligare lottade platser.