STAR – Stockholms amatörastronomer

• Mån 25 nov – Intressegruppen för bildbehandling

  november 25 kl. 19:00 - 20:30 at Magnethuset

• Tis 26 nov – Utflykt till observatorierna i Saltsjöbaden

  november 26 kl. 19:00 - 23:00 at Saltsjöbaden

• Mån 2 dec – Astrofotokväll

  december 2 kl. 19:00 - 21:00 at Magnethuset

För mer info se under meny Kalender

Kvällens möte sändes på ZOOM med 12 deltagare digitalt och 12 i Magnethuset. Hela 6 medlemmar redovisade sina senaste resultat av sitt fotande. Först ut var Håkan Lundberg med fina bilder från sitt sommarställe på Öland, bl.a. Ghost nebula, Cassiopeia nebula, Bubble nebula och M81. Alla tagna med refraktor Esprit 120 mm.

Bengt Rutersten visade bilder från Sagittariusträffen på Öland och solförmörkelsen 2022-10-25 då det var väldigt mulet.

Ivar Hamberg ägnar sig gärna åt mera avancerade fotoobjekt som Stephans kvintett, NGC3079 och den avlägsna Tvillingkvasaren. Men hade också tagit ett spektrum av planeten Uranus med sitt hembyggda spektroskop och förklarade ingående vad spektrumet visade, nämligen vilka grundämnen och molekyler som finns i planetens atmosfär.

Kolla gärna Ivars hemsida https://galaxies.se/

Jan Zettergren hade plåtat Elefantsnabelnebulosan IC1396 med smalbandsfilter från Kista. Inte särskilt mörk miljö där men med mängder av korta exponeringar kunde han väl mäta sig med de tidigare visade bilder som tagits på Öland. Han nämnde att 1 timmes exponering på Öland kräver 4 – 6 timmar i Kista. Se bilden på sidan 12.

Katarina Art hade fångat Merkurius vid soluppgången. Med bara en kamera utan teleskop blir det bara en liten prick på fotot, men ändå. Så var det solförmörkelsen i oktober. Hon visade också en gammal bild på pärlemormoln som man inte ser så ofta. Vi talade också om att Mars står som närmast Jorden 8/12 men gömmer sig bakom Månen en stund på morgonen. Katarina hade blivit intervjuad om Perseiderna av P4 Stockholm och det inspelade fick vi lyssna på.

Till sist visade Bernt Balkh bilder från nattliga cykelturer i Stockholm i stjärnklart väder. Han är ju en berest man så det blev även bilder från Åland, Indonesien och Guatemala.

En mycket givande kväll tyckte jag.

Text: Gunnar Lövsund

Den nya intressegruppen under ledning av Jan Zettergren hade ett första möte i Magnethuset. Jan berättade om hur han började med astrofoto och hur långt han kommit nu. Han har visserligen en mycket bra utrustning hemma vid det här laget men då det svenska vädret för det mesta lägger hinder i vägen för fotande så har han börjat med att köpa bilder från Telescope Live som har observatorier i Chile, Spanien och Australien. Han får då hem råbilder som han kan processa efter eget behag. Man kan fråga sig om man är en dålig astrofotograf om man inte tar bilderna själv. I Jans fall är det slutresultatet som är det viktiga, dvs att göra fina bilder, gärna med en konstnärlig touch. Och det är fullt tillåtet att processa bilder från t.ex. Hubbleteleskopet eller JWST.

Jans idé är att vi bildar en mindre grupp för att diskutera hur man behandlar råbilder och hur slutresultatet kan bli. Vi lär av varandra. Krav för att ingå i gruppen är att deltagarna har erfarenhet av bildbehandling på ungefär lika nivå. Vi uppmanades att anmäla intresse för deltagande via mail till jan.zettergren@zettweb.se . Om gruppen ska kallas för ”Pretty pictures” återstår att se.

Vår medlem Pablo Vallejos var kvällens föreläsare. Han började med att berätta om gravitations­linser, ett fenomen som uppstår när ljuset från en avlägsen galax passerar en tung galaxhop på sin väg mot jorden. På grund av gravitationen kröks ljuset runt galaxhopen och kan då ses från jorden som ett antal förvrängda galaxer. Den linsande galaxhopens synliga massa är i sig själv inte tillräcklig för att kröka ljuset utan här inverkar också massan av mörk materia. I bilden nedan syns den/de avlägsna galaxerna starkt röda, vilket beror på rödförskjutning, dvs. att ljuset från objekten får en längre våglängd p.g.a.. universums expansion. De förvrängda bilderna kanske så småningom m.h.a. komplicerade algoritmer kan visa hur de linsade objekten egentligen ser ut.

Pablo är också en av 5 delägare i ett fjärrstyrt teleskop i Spanien – Swedish Deep Sky Telescope (SDST). Det är placerat på en mörk plats i en anläggning, E-Eye, som hyr ut hundratalet teleskopplatser. SDST är professionellt utrustad för astrofoto och kan manövreras via Internet från Sverige. Skulle problem uppstå finns duktigt folk på plats för att lösa problemen. Pablo visade några exempel fantastiska bilder som tagits med SDST.

Till slut satte Pablo oss åhörare på prov med att upptäcka gravitationslinser på bilder tagna med SDST. Ingen av oss lyckades hitta någon linsning trots bra bilder. Sammantaget var det ett mycket pedagogiskt och intressant föredrag.

Text: Gunnar Lövsund