STAR höll öppet hus.
Foto: Mats Mattsson
En stor händelse tyckte de många Stockholmare som hade samlats på Observatoriekullen tidigt på morgonen for att ta den sista chansen i livet att få se planeten Venus passera framför solen. Fenomenet är ju synnerligen sällsynt. Passagen hade redan kommit halvvägs när solen steg upp kl 0336. Några morgonsömniga STARar hade släpat sig upp på, kullen for att öppna vår kupol och förbereda teleskopet med solfilter
för observation. Vädret var molnigt men med lite sprickor där solen kunde skymtas. Det verkade som att det kunde klarna upp. Vi började släppa in folk för en titt i teleskopet, men det blev långa stopp då och då när solen inte kunde ses. Nere på gården hade vi ställt upp den lilla Zeissrefraktorn med solprojektionsskärm. Vid halvfemtiden blev det helklart i öster, men bara efter någon minut försvann solen totalt bland molnen och syntes inte mer. Hoppet att få se passagen levde dock kvar bland den köande allmänheten så de stod tålmodigt kvar på gården och i trappan till kupolen. Vår ordförande Nippe Olsson tog chansen att sprida kunskap om astronomi till folket och talade fritt ur hjärtat till de församlade på gården. Jag tror att det bidrog till att stämningen var god i kön trots att nog många innerst inne var besvikna på att inte ha fått se Venus. Själv stod jag i kupolen och skötte teleskopet ett bra tag så jag kunde se den lilla svarta fläcken, som var Venus, passera framför solskivan. På något vis var det en mäktig syn där man kände sig delaktig i det stora världsalltet.
Även Observatoriemuseet hade öppet, men deras teleskop kunde inte användas p.g.a. renovering av kupolen. I stället visades en livesändning på Internet från Hawaii.
Kl 0654 hade Venus lämnat solskivan (som inte kunde ses) och då hade även de flesta lämnat Observatoriekullen.
Förra gången vi kunde se en Venuspassage i Stockholm var så sent som 2004-06-08 men dessförinnan var det 1769-06-03. Nästa passage som ar synlig från Stockholm inträffar 2247-06-11. Ingen nu levande människa kommer någonsin att se en Venuspassage någonstans på jorden.
Text: Gunnar Lövsund
Foto: Peter Strömmer
Foto: ”Nippe” Olsson