STAR – Stockholms amatörastronomer

Måndag 16/11 hade STAR besök av fil. dr. Anita Sundman, som höll ett föredrag om hur astronomi kan gestaltas i konsten. Anita är yrkesastronom och målar också själv. Hon berättade att genom tiderna har både solen, månen och stjärnor avbildats många gånger. Det är vanligt att månen är målad antingen som en fullmånen eller som en månskära, gärna felvänd på något sätt. I en bild av J F Millet visas en 3/4-måne, som Anita ville beskriva som en ”knubbmåne”. Lite ovanligare är en målning av van Gogh med planeten Venus. Edvard Munch har också inspirerats av himmelsobjekt, men då mer av himlen och dess färger.

Ett otal moderna konstnärer har mer eller mindre fantasifullt avbildat rymdfärder. Här nämndes Hartmann, Schulman, Surovtsev, Leonov (själv kosmonaut), Minsky, Richards, Veselov, McCali och Sullivan.

Även mera vetenskapliga bilder kan ha ett konstnärligt värde. Anita visade bl a Fraunhofers målning av ett solspektrum från 1814. Galileo Galilei har avbildat månen genom teleskop och svenske Nils Tamm (Kvistabergsobservatoriet) gjorde fina teckningar av Mars. Något Anita vände sig emot var den moderna tekniken att använda falska färger i bilder av astronomiska objekt, vilket kan vilseleda allmänheten. Anita tyckte dock att konstnären gärna får leka, såsom i den egna bilden av stjärnbilden Orion framställd som en tant på promenad med sin hund (Canis Major).

Efter föredraget kom diskussionen igång, bl a om huruvida moskéernas vanliga takprydnad är en månskära och inte i själva verket en solförmörkelse, dvs en solskära.

Göte Flodqvist tackade Anita för föredraget och överlämnade ett diplom samt ett års medlemskap i föreningen.

Text: Gunnar Lövsund
Foto: Mats Mattson

Måndagen den 21 maj var det festligt och glatt på Observatoriekullen. STAR hade sin årliga vårfest under bar himmel. Nåja. Nästan bar i varje fall. Lite drygt 30 medlemmar fanns på plats och mumsade på korv och potatissallad med tillbehör. Nyheten för året var att var och en fick grilla sin egen korv. Bord och stolar fick vi låna av Himlavalvet vilket vi tackar så väldigt mycket för. Även det utdragbara regn och sol skydd de skaffat i år korn till nytta. Lite regn kom nämligen efter några timmar. De som inte fick plats under skyddet satte sig i Magnethuset där det ställts fram bord och stolar. Vår kluriga Gunilla Björkander hade sammanställt ett antal frågor som skulle besvara på tid. Jag har väl sällan sätt så många fundera så länge på det som från början såg ut som enkla frågor. Men som brukligt är så låser det sig ibland när det verkligen gäller. Det resulterade i att vi fick fram en vinnare i form av Lars Karlsson. Han fick som förts pris en choklad ask som jag nu i efterhand fått reda på tillhör en av hans svagheter.

Text: Nils-Erik Ohlsson

Måndagen den 29 januari höll Hans Riesel ett mycket uppskattat föredrag med namn ”Hur veckodagarna har fått sina namn”. Det visade sig att de 7 rörliga himlakropparna associerades med 7 gudar, som troddes styra jordelivet omväxlande var sin timme. Om man räknare på ett speciellt sätt så får varje himlakropp styra den första timmen varje dag och därmed ge namn till dagen. Våra nordiska namn har tagit omvägen via de gamla egyptierna, grekerna, romarna samt vår egen nordiska mytologi. Föredragets popularitet visades tydligt när frågestunden tog vid. Hans fick svara på mängder av frågor som inte bara handlade om veckodagar. Några passade på att fråga om bland annat gravitation, nu när det fanns en duktig matematiker med kunskap om fysik att tillgå.

Måndagen den 2 oktober fick vi besök av Herbert Henkel Docent på KTH i Teknisk Geologi och Geofysik. Han höll föredrag om Kometer och Asteroider och vad som händer när de kolliderar med Jorden. Vi fick också veta vad man ska titta efter när man är på jakt efter kratrar i skog och mark. Detta föredrag blev mycket uppskattat och Magnethuset var fyllt till bristningsgränsen av medlemmar som kommit för att lyssna på Herberts berättelser om alla kratrar som finns, stora som små i Sverige och övriga världen. Vi lärde oss bl.a. Att Dellensjöarna i Hudiksvalls kommun bildades av ett meteoritnedslag, sjöarna har en sammanlagd areal på drygt 130 km². Dellen är också ett populärt utflyktsmål som kan vara värt ett besök i sommar för den som är intresserad av kratrar eller astronomi i största allmänhet. Om inget annat så sägs utsikten vara fin.

Text: Peter Mattisson