
Lacrosse 5 (#28646, 2005-16A) på väg att passera över halvmånen. Stillbild från videofilm genom LXD55 8" f/4 direktfokus
Teleskop: Meade LXD55 8" f=816 mm/4
Montering: Meade stativ, drivning av
Kamera: Lumix GF2 kamerahus i direktfokus
Exponering: mindre än 1/25s
Foto: Björn Gimle

Jag började fotografera detta hemliga satellitpar (ett av många) under Draken i VNV, och lyckades med hjälp av kamerans bildvisning rikta om kameran efter varje bild så att alla sexton efterföljande bilder innehöll båda spåren i sin helhet. På sista tre bilderna blev NOSS 3-5 (B) ljusstarkare. Sista bilden 22:26:15 UTC
Foto: Björn Gimle

IGS Radar 5 (överst,#42072) och dess raket (#42073, roterade med ca 1s period) bara timmar efter den hemliga starten 17/3 2017 från Japan. Det tog ca tre veckor innan jag och andra hittat dem igen och bekräftat att de var samma objekt, så vi kunde bestämma banan.
Lins: 45mm/2.0
Kamera: ISO 800
Exponering: 5s
Foto: Björn Gimle

space.skyrocket.de/doc_sdat/mms.htm Jag var ute för att bara få en bild med Mars och Jupiter, men upptäckte vid bildredigeringen ca fem grader över Mars en märklig form. Det visade sig vara fyra forskningssatelliter, uppe ändå samtidigt, som flyger i formation. Genom en otrolig tur passerade dom just under min korta exponering den punkt där de kunde reflektera solen mot min plats (eg. en lång remsa, ca 20 km bred, som följer satelliterna parallellt med deras rörelse). Detta är analogt med Iridiumsatelliter, men de är stabiliserade så att man får ett sammanhängande spår. Del av bild (2,9 x 1,4 grader) av 21x14. Fotograferat 2017-01-20 17:58 UTC.
Lins: 45mm/1,8
Kamera: Lumix GF2
Foto: Björn Gimle

NOSS-par färdas vanligtvis sida-vid-sida och med ungefär 40 km avstånd. Detta par förutspås ha ett cross-track avstånd av bara 0.5 bågminuter, och 6 sekunders avstånd längs banan i min 10s exponering. Så den ljusa delen av "mitt spår" är där de två spåren nästan sammanfaller! Och jag fångade två(?) kometer - de var mina planerade mål, NOSS 3-6 var en bonus.
Exponering: 10s
Foto: Björn Gimle

16 geostationära satelliter (flaring-säsong ~ en vecka runt 14/10 i Sverige - den andra säsongen är runt 1 Mars). Nära söder innan midnatt. Jag har (korrekt?) identifierat satelliterna. Jag kan i ett av mina foton se : 1 PAKSAT 1R, 2 Sicral 1, 3 NATO 4B, 4 INTELSAT 702, 5 SKYNET 4E, 6 ASTRA 1E, 7 Milstar 5, 8 UFO F2, 9 ASTRA 2D, 10 ARABSAT 4B, 11 BADR 6, 11 BADR-5 (ARABSAT 5B), 12 EUTE 25C (EUTE W5), 13 INMARSAT 4-F2, 14 ALPHASAT (I-4A F4)
Kamera: Lumix GF2 45mm/1.8, ISO 400.
Exponering: 60s
Foto: Björn Gimle
Ett av mina favoritobjekt, en stor (ca 12 x 4 m) Centaurraket. Exponering 2s med kort tele i skymning. Den går i en excentrisk bana, från ca 190 till 9500 km. På hög höjd är den ljussvag, men ofta synlig från stora delar av jorden. På lägre höjd är den stark, men inte ens ett varv/dag inträffar mellan skymning och nattskuggan. och mellan två perioder är omkring ett år. Den låga perigeihöjden gör att den bromsas kraftigt av atmosfären, och prognoser kan var osäkra på +- flera timmar, om den inte observerats från andra delar av världen under tiden!
Exponering: 2s
Foto: Björn Gimle

Kanske den bästa exponeringstiden (+någon matchande bländare/ISO) om himlen är tillräckligt mörk. Testa i god tid innan. Stativ är givetvis nödvändigt. I vilket fall som helst är det bra att ha rätt tid på sin klocka, och en noggrann prognos, t.ex. från http://www.heavens-above.com/IridiumFlares.aspx. Första gången måste ni gå till "Förstasidan" och välja er observationsplats från karta eller platsnamn eller latitud/longitud med 1 km / 0,01 grads noggrannhet. När ni gjort det, spara en webbadress (eller flera) med koordinaterna! Starta exponeringen när halva exponeringstiden återstår. Det går att fotografera satelliter och stjärnor mot mycket ljusare himmel, men då på kort tid (för Iridium börjar man då exponeringen när ljusstyrkan tycks vara nära maximum)
Lins: GF2, 45mm/2.8
Kamera: Lumix, ISO 400
Exponering: 40 sek
Foto: Björn Gimle